DOC 1971. Aglianico del Vulture ligger på vulkaniska jordar som härrör från närliggande berget Vulture, Aglianico del Vulture är den enda DOC i Basilicata. Det finns en rörelse bland regionens vinproducenter att få Aglianico del Vulture befordrats till (DOCG status.
Länkhttp://www.theitalianwineconnection.com/Italys_Top_Wines/aglianico_del_vulture_vineyard.jpg
Ajaccio (CORSE)
Separate AOC 1984, previously a designation within Corse or Vin du Corse under the alternative names Ajaccio or Coteaux d'Ajaccio
Länk
Albugnano (PIEMONTE, ASTI)
DOC
Länk
Aloxe-Corton (BOURGOGNE, CÃTE DE BEAUNE)
AOC 1938
Länk
Alsace (ALSACE)
AOC 1945
Länk
Alsace Grand Cru (ALSACE)
Alsace Grand Cru (AOC 1975) skall ange årgång och kan även ange druvsort. Med några smärre undantag tillåts endast druvsorter som odlas i Alsace.Alsace Grands Crus vinodlingar varierar mellan 3 och 80 hektar och representerar en genomsnittlig årsproduktion på nästan 45.000 hl vilket är ca: 4 procent av den totala vinproduktion i Alsace.
Länk
Alta Langa Spumante (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI, CUNEO)
DOC
Länk
Amarone della Valpolicella (VENETO)
Länkhttp://www.aziendaagricolasanfelice.com/images/vigneti00.jpg
Anjou (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1936
Länk
Anjou Villages (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1991
Länk
Anjou Villages Brissac (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1998
Länk
Anjou-Coteaux de la Loire (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1946
Länk
Anjou-Gamay (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1936
Länk
Ansonica Costa Argentario (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Arbois (JURA)
AOC 1936
Länk
Arcole Doc (VENETO, VERONA)
Länk
Asti (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI, CUNEO)
DOCG
Länk
Auxey-Duresses (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Bagnoli di Sopra Doc (VENETO, PADOVA)
DOC
Länk
Bandol (PROVENCE)
AOC 1941
Länk
Banyuls (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1972
Länk
Banyuls Grand Cru (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1972
Länk
Barbaresco (PIEMONTE, CUNEO)
DOC 1966, DOCG 1980
Länk
Barbera del Monferrato (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI)
DOC. Barbera del Monferrato har egenskaper som liknar Barbera d'Asti, och deras produktionsområden överlappar varandra på många områden. Detta rödvin är väldoftande och behagligt, ofta läskande och bör drickas ungt, kanske lite kylt (mellan 14 och 16 grader Celsius).
Länkhttp://www.gamberorosso.it/en/denomination?product=1711&id=20570
Barbera dâAlba (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Barbera dâAsti (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI)
DOC
Länk
Barco Reale di Carmignano (TOSCANA, PRATO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Bardolino Doc (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Bardolino Superiore Docg (VENETO, VERONA)
DOCG
Länk
Barolo (PIEMONTE, CUNEO)
DOC 1966, DOCG 1980
Länk
Barsac (söta vita) (BORDEAUX, BARSAC)
AOC 1936.
Länk
Bâtard-Montrachet (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Béarn (SUD-OUEST)
AOC 1975
Länk
Beaujolais (BEAUJOLAIS)
AOC 1937
Länk
Beaujolais-Villages (BEAUJOLAIS)
AOC 1937
Länk
Beaumes de Venise (RHÃNE-SUD)
Separate AOC 2005, previously a part of Côtes du Rhône Villages
Länk
Beaune (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Bellet (PROVENCE)
AOC 1941
Länk
Bergerac (SUD-OUEST)
AOC 1936
Länk
Bergerac rosé (SUD-OUEST)
AOC 1936
Länk
Bergerac sec (SUD-OUEST)
AOC 1936
Länk
Bianco dellâempolese (TOSCANA, FIRENZE)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Bianco di Pitigliano (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Bianco Pisano di San Torpeâ (TOSCANA, LIVORNO, PISA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Bienvenues-Bâtard-Montrachet (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Blanquette de Limoux (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1981
Länk
Blanquette méthode ancestrale (LANGUEDOC)
AOC 1981
Länk
Blaye (torra vita) (BORDEAUX, BLAYAIS, BLAYE)
AOC 1936.
Länk
Blaye Côtes de Bordeaux (röda) (BORDEAUX, BLAYAIS, BLAYE)
AOC 1936.
Länk
Boca (PIEMONTE, NOVARA)
DOC
Länk
Bolgheri (TOSCANA, LIVORNO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Bonnes-Mares (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Bonnezeaux (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1951
Länk
Bordeaux & Bordeaux Sec (torra vita) (BORDEAUX (OMRÃ DE))
AOC 1936.
Länk
Bordeaux (röda) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Bordeaux (söta vita) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Bordeaux - Grands Crus Classés 1855 (BORDEAUX (OMRà DE))
Klassificeringen inrättades ursprungligen för 1855 Exposition Universelle de Paris för Médoc och Graves viner. Som en följd av förändringar i 1973, gäller det nu att totalt 88 viner, 61 röda vinerna från Médoc och Graves och 27 söta viner från Sauternes och Barsac.
Viner från Médoc, Graves, Sauternes och Barsac hade den dominerande positionen vid 1885 års klassificering. CCI i Libourne på den högra stranden grundades först 1910 vilket förklarar varför endast vin från den vänstra stranden av Garonne var representerade vid Exposition Universelle.
Les Grands Crus Classés du Médoc en 1855.
PREMIERS CRUS
Château LAFITE-ROTHSCHILD - Pauillac
Château MOUTON ROTHSCHILD - Pauillac
Château LATOUR - Pauillac
Château HAUT-BRION - Pessac
Château MARGAUX - Margaux
SECONDS CRUS
Château RAUZAN-SEGLA - Margaux
Château BRANE-CANTENAC - Margaux
Château RAUZAN-GASSIES - Margaux
Château PICHON-LONGUEVILLE - Pauillac
Château LEOVILLE LAS CASES - Saint-Julien
Château LEOVILLE-POYFERRE - Saint-Julien
COMTESSE DE LALANDE - Pauillac
Château LEOVILLE BARTON - Saint-Julien
Château DUCRU-BEAUCAILLOU - Saint-Julien
Château DURFORT-VIVENS - Margaux
Château COS D'ESTOURNEL - Saint-Estèphe
Château GRUAUD LAROSE - Saint-Julien
Château MONTROSE - Saint-Estèphe
Château LASCOMBES - Margaux
TROISIEMES CRUS
Château KIRWAN - Margaux
Château CANTENAC BROWN - Margaux
Château D'ISSAN - Margaux
Château PALMER - Margaux
Château LAGRANGE - Saint-Julien
Château LA LAGUNE - Haut-Médoc
Château LANGOA BARTON - Saint-Julien
Château DESMIRAIL - Margaux
Château GISCOURS - Margaux
Château CALON SEGUR - Saint-Estèphe
Château MALESCOT SAINT-EXUPERY - Margaux
Château FERRIERE - Margaux
Château BOYD-CANTENAC - Margaux
Château MARQUIS D'ALESME BECKER - Margaux
QUATRIEMES CRUS
Château SAINT-PIERRE - Saint-Julien
Château LA TOUR CARNET - Haut-Médoc
Château TALBOT - Saint-Julien
Château LAFON-ROCHET - Saint-Estèphe
Château BRANAIRE-DUCRU - Saint-Julien
Château BEYCHEVELLE - Saint-Julien
Château DUHART-MILON - Pauillac
Château PRIEURE-LICHINE - Margaux
Château POUGET - Margaux
Château MARQUIS DE TERME - Margaux
CINQUIEMES CRUS
Château PONTET-CANET - Pauillac
Château DU TERTRE - Margaux
Château BATAILLEY - Pauillac
Château HAUT-BAGES LIBERAL - Pauillac
Château HAUT-BATAILLEY - Pauillac
Château PEDESCLAUX - Pauillac
Château GRAND-PUY-LACOSTE - Pauillac
Château BELGRAVE - Haut-Médoc
Château GRAND-PUY DUCASSE - Pauillac
Château CAMENSAC - Haut-Médoc
Château LYNCH-BAGES - Pauillac
Château COS LABORY - Saint-Estèphe
Château LYNCH-MOUSSAS - Pauillac
Château CLERC MILON - Pauillac
Château DAUZAC - Margaux
Château CROIZET-BAGES - Pauillac
Château D'ARMAILHAC - Pauillac
Château CANTEMERLE - Haut-Médoc
Les Grands Crus Classés de Sauternes et Barsac
PREMIER CRU SUPERIEUR
Château dâYQUEM - Sauternes
PREMIERS CRUS
Château LA TOUR BLANCHE - Sauternes
Château CLIMENS - Barsac
Château LAFAURIE-PEYRAGUEY - Sauternes
Château GUIRAUD - Sauternes
Château CLOS HAUT-PEYRAGUEY - Sauternes
Château RIEUSSEC - Sauternes
Château de RAYNE-VIGNEAU - Sauternes
Château RABAUD-PROMIS - Sauternes
Château SUDUIRAUT - Sauternes
Château SIGALAS-RABAUD - Sauternes
Château COUTET - Barsac
SECONDS CRUS
Château de MYRAT - Barsac
Château NAIRAC - Barsac
Château DOISY DAÃNE - Barsac
Château CAILLOU - Barsac
Château DOISY-DUBROCA - Barsac
Château SUAU - Barsac
Château DOISY-VEDRINES - Barsac
Château de MALLE - Sauternes
Château dâARCHE - Sauternes
Château ROMER DU HAYOT - Sauternes
Château FILHOT - Sauternes
Château ROMER - Sauternes
Château BROUSTET - Barsac
Château LAMOTHE - Sauternes
Château LAMOTHE-GUIGNARD - Sauternes
Hemsida för Grand Cru Classe: www.grand-cru-classe.com
Länkhttp://www.bordeaux.com/img/vineyard/classification1.jpg
Bordeaux Clairet (rosé) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Bordeaux Rosé (rosé) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Bordeaux Supérieur (röda) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Bordeaux Supérieur (söta vita) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Bordeaux-Haut-Benauge (söta vita) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Bourgeais (BORDEAUX, BLAYAIS, CÃTES DE BOURG)
AOC 1936 for red wines, in 1941 for white wines
Länk
Bourgogne (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Bourgogne aligoté (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Bourgogne clairet (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Bourgogne Hautes-côtes de Beaune (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Bourgogne Hautes-côtes de Nuits (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Bourgogne Passe-tout-grains (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Bourgogne rosé (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Bourgogne Vézelay (BOURGOGNE, VÃZELIEN)
AOC
Länk
Bourgueil (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1937
Länk
Bouzeron (BOURGOGNE)
AOC under this name in 1998, the designation Bourgogne aligoté Bouzeron previously existed since 1937
Länk
Brachetto dâAcqui (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI)
DOCG
Länk
Bramaterra (PIEMONTE, VERCELLI)
DOC
Länk
Brochon (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Brouilly (BEAUJOLAIS)
AOC 1938
Länk
Brunello di Montalcino (TOSCANA, SIENA)
Brunello di Montalcino har genom sitt något sydligare läge ett varmare klimat än Chianti, och druvorna har därför bättre förutsättningar att nå optimal mognad. De kraftiga vinerna är gjorda av brunello (en sangiovese klon). För att få använda ursprungsbeteckningen, som har DOCG-status, måste vinet fatlagras minst två år och får inte säljas förrän fyra år efter skörd.1968 DOC, 1980 DOCG
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Bugey (BUGEY)
AOC 2009
Länk
Buzet (SUD-OUEST)
AOC 1973 under the name Côtes de Buzet, changed to Buzet in 1986
Länk
Cabardès (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1999, as VDQS also known under the alternative name Côtes du Cabardès et de l'Orbiel
Länk
Cabernet d'Anjou (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1964. Av rosévinsappellationerna räknas AC Cabernet d'Anjou som den främsta. Vinerna görs av cabernet sauvignon och/eller cabernet franc. Den största delen av alla viner från regionen säljs dock under AC Anjou. Appellationen gäller för röda viner av främst cabernet franc samt torra vita viner där chenin blanc dominerar men chardonnay och sauvignon blanc får ingå med högst 20 procent.
Länk
Cabernet de Saumur (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1964
Länk
Cadillac (söta vita) (BORDEAUX, CADILLAC)
AOC 1936.
Länk
Cadillac Côtes de Bordeaux (röda) (BORDEAUX, CADILLAC)
AOC 1936.
Länk
Cahors (SUD-OUEST)
AOC 1971
Länk
Canavese (PIEMONTE, BIELLA, TORINO, VERCELLI)
DOC
Länk
Candia dei Colli Apuani (TOSCANA, MASSA CARRARA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Canon Fronsac (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, CANON-FRONSAC)
AOC 1939 under the name Côtes Canon Fronsac, name changed to Canon Fronsac in 1964
Länk
Capalbio (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Carema (PIEMONTE, TORINO)
DOC
Länk
Carmignano (TOSCANA, PRATO)
DOCG
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Cassis (PROVENCE)
AOC 1936
Länk
Castillon Côtes de Bordeaux (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, CASTILLON)
AOC 1939 under the name Côtes Canon Fronsac, name changed to Canon Fronsac in 1964
Länk
Cava (CATALUÃA)
Länk
Cérons (söta vita) (BORDEAUX, , GRAVES, CÃRONS)
AOC 1936
Länk
Chablis (BOURGOGNE, CHÃBLIS)
AOC 1938
Länk
Chablis Grand Cru (BOURGOGNE, CHÃBLIS)
AOC 1938
Länk
Chablis Premier Cru (BOURGOGNE, CHÃBLIS)
AOC 1938
Länk
Chambertin (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Chambertin-Clos-de-Bèze (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Chambolle-Musigny (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Champagne (CHAMPAGNE)
AOC 1936. Champagne framställs enligt den så kallade Champagnemetoden, méthode champenoise eller méthode traditionelle genom att man först framställer ett vanligt basvin. Därefter buteljeras vinet, tillsammans med en jästtillsats, så att en andra jäsning startar i flaskorna. Under denna tid - 18 månader eller längre - skapas bubblorna. Innan flaskan är färdig för försäljning tas den sista jästfällningen bort, genom att flaska vibreras upp-och-ner under en kortare tid. När jästfällningen så har trillat ner i halsen, kyls flaskhalsen ner hastigt, korken tas bort och den frusna jästfällningen faller då ut genom att trycket i flaskan skjuter ut den. Vid denna punkt är alla champagner lika torra, men genom att flaskan fylls upp med en mindre mängd söt västka, så kallad dosage, får champagnen olika sockerhalter.
Länkhttp://www.wines-fr.com/champagne/gosset/etiquettes/celebris-milesime-1998.jpg
Charmes-Chambertin (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Chassagne-Montrachet (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Château-Chalon (JURA)
AOC 1936
Länk
Château-Grillet (RHÃNE-NORD)
AOC 1936
Länk
Châteauneuf-du-Pape (RHÃNE-SUD)
Châteauneuf-du-Pape (AOC 1936) är ett vindistrikt i Södra Rhônedalen i Frankrike. Distriktet är på cirka 3 350 hektar och producerar cirka 12 miljoner flaskor per år. Jordmånen är mycket varierande i distriktet och därför görs de flesta vinerna på en blandning (cuvée) av vin från olika jordmåner. Distriktet räknas som ett av Frankrikes absolut bästa. I detta distrikt lades också 1923 grunden för alla AC-lagar i Frankrike.
Länk
Châtillon-en-Diois (RHÃNE)
AOC 1975
Länk
Chaume (LOIRE)
Until 2003 and 2005-2007 a village designation within Coteaux du Layon. Created as a separate AOC 2003 under the name Chaume Premier Cru des Coteaux du Layon, which was annulled in 2005. Chaume created anew as an AOC 2007.
Länk
Chénas (BEAUJOLAIS)
AOC 1936
Länk
Chevalier-Montrachet (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Cheverny (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1993
Länk
Chianti (TOSCANA, PISTOIA, SIENA, PISA, FIRENXE, PRATO, AREZZO)
DOCG. Söder om Florens ligger ett av Italiens mest kända vinproducerande områden, Chianti. Vinerna görs huvudsakligen av Sangiovese. I enklare chiantiviner är det vanligt att det även ingår en andel canaiolo, för att ge ett något lättare vin. Lagstiftningen kräver idag att vinet är gjort på 75-100 procent sangioveto. Canaiolo får utgöra 10 procent av det färdiga vinet och upp till 6 procent gröna druvsorter får ingå. Vinlagstiftningen har även lättats upp så att internationella druvsorter som cabernet sauvignon, merlot och syrah får ingå med upp till 15 procent. Chianti är klassat som ett DOCG-område. Ett av Chiantis sju underområden, Chianti Classico, har en egen DOCG-beteckning.
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Chianti Classico (TOSCANA, FIRENZE, SIENA)
DOC 1966, DOCG
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Chinon (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1937
Länk
Chiroubles (BEAUJOLAIS)
AOC 1936
Länk
Chorey-les-Beaune (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Cisterna dâAsti (PIEMONTE, ASTI, CUNEO)
DOC
Länk
Clairette de Bellegarde (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1949
Länk
Clairette de Die (RHÃNE)
AOC 1993
Länk
Clairette du Languedoc (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1965
Länk
Clos de Tart (BOURGOGNE)
AOC 1939
Länk
Clos de Vougeot (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1937
Länk
Clos des Lambrays (BOURGOGNE)
AOC 1981, previously a Premier Cru vineyard in Morey-Saint-Denis
Länk
Clos Saint-Denis (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Colli dellâEtruria Centrale (TOSCANA, AREZZO, FIRENZE, PISA, PISTOIA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Colli di Luni (Ir) (TOSCANA, MASSA CARRARA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Colli Euganei (VENETO, PADOVA)
DOC
Länk
Colli Tortonesi (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOC
Länk
Collina Torinese (PIEMONTE, TORINO)
DOC
Länk
Colline Lucchesi (TOSCANA, LUCCA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Colline Novaresi (PIEMONTE, NOVARA)
DOC
Länk
Colline Saluzzesi (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Collioure (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1971
Länk
Comblanchien (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Condrieu (RHÃNE-NORD)
AOC 1940
Länk
Corbières (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1985
Länk
Corgoloin (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Cornas (RHÃNE)
AOC 1938
Länk
Corse or Vin de Corse (CORSICA)
AOC 1976
Länk
Cortese dellâalto Monferrato (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI)
DOC
Länk
Corti Benedettine del Padovano (VENETO, PADOVA, VENEZIA)
DOC
Länk
Corton (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Corton-Charlemagne (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Cortona (TOSCANA, AREZZO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Coste della Sesia (PIEMONTE, BIELLA, VERCELLI)
DOC
Länk
Costières de Nîmes (RHÃNE)
Became AOC 1986 as Costières du Gard, renamed to Costières de Nîmes in 1989, and in 2004 reassigned to the Rhône region
Länk
Côte Chalonnaise (CÃTE CHALONNAISE)
AOC
Länk
Côte de Beaune (BOURGOGNE, CÃTE DE BEAUNE)
AOC 1972
Länk
Côte de Brouilly (BEAUJOLAIS)
AOC 1938
Länk
Côte de Nuits-villages (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1964
Länk
Côte-Rôtie (RHÃNE-NORD)
AOC 1940
Länk
Coteaux Champenois (CHAMPAGNE)
AOC 1974
Länk
Coteaux d'Aix-en-Provence (PROVENCE)
AOC 1985
Länk
Coteaux de Die (RHÃNE)
AOC 1993
Länk
Coteaux de l'Aubance (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1950
Länk
Coteaux de Pierrevert (PROVENCE)
AOC 1998
Länk
Coteaux du Giennois (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1998
Länk
Coteaux du Languedoc (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1985
Länk
Coteaux du Layon (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1950
Länk
Coteaux du Loir (LOIRE)
AOC 1948
Länk
Coteaux du Loir and Jasnières (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC
Länk
Coteaux du Lyonnais (LYONNAIS)
AOC 1984
Länk
Coteaux du Tricastin (RHÃNE)
AOC 1973
Länk
Coteaux du Vendômois (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 2001
Länk
Coteaux Varois (PROVENCE)
AOC 1993
Länk
Côtes de Bergerac (SUD-OUEST)
AOC 1936
Länk
Côtes de Bergerac Blanc (SUD-OUEST)
AOC 1936
Länk
Côtes de Bordeaux-St-Macaire (BORDEAUX, ENTRE-DEUX-MERS)
AOC 1937
Länk
Côtes de Bourg (röda) (BORDEAUX, BLAYAIS, CÃTES DE BOURG)
AOC 1936 for red wines, in 1941 for white wines
Länk
Côtes de Bourg (torra vita) (BORDEAUX, BLAYAIS, CÃTES DE BOURG)
AOC 1936 for red wines, in 1941 for white wines
Länk
Côtes de Duras (SUD-OUEST)
AOC 1937
Länk
Côtes de la Malepère (LANGUEDOC)
AOC 2007
Länk
Côtes de Provence (PROVENCE)
AOC 1977
Länk
Côtes de Toul (EASTERN FRANCE)
AOC 1998
Länk
Côtes du Forez (BOURGOGNE)
AOC 2000
Länk
Côtes du Jura (JURA)
AOC 1937
Länk
Côtes du Luberon (RHÃNE-SUD)
AOC 1988
Länk
Côtes du Marmandais (SUD-OUEST)
AOC 1990
Länk
Côtes du Rhône (RHÃNE)
AOC 1937
Länk
Côtes du Rhône Villages (RHÃNE)
AOC 1966
Länk
Côtes du Roussillon (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1977
Länk
Côtes du Roussillon Villages (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1977
Länk
Côtes du Ventoux (RHÃNE-SUD)
AOC 1973
Länk
Côtes du Vivarais (RHÃNE)
AOC 1999
Länk
Cour-Cheverny (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1993
Länk
Crémant d'Alsace (ALSACE)
Crémant d'Alsace (AOC 1976) gäller Alsaces mousserande viner. Vid sidan av Champagne är Alsace Frankrikes ledande tillverkare av denna typ av vin. Vinerna är i vanligen gjorda på Pinot Blanc, men även Auxerrois, Pinot Gris, Pinot Noir, Riesling och Chardonnay förekommer.
Länkhttp://www.domainedussourt.com/images/vins/image019.jpg
Crémant de Bordeaux (mousserande, rosé) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Crémant de Bordeaux (mousserande, torra vita) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Crémant de Bourgogne (BOURGOGNE)
Le crémant de Bourgogne blanc Minimum 30 procent Pinot Noir and/or Chardonnay producing a well balanced sparkling wine with a complex aroma Le crémant de Bourgogne blanc de blancs Principally made from the Chardonnay grape, this is a fresh and vivacious sparkling wine, ideal for apéritifs Le crémant de Bourgogne blanc de noirs From the Pinot Noir grape Le crémant de Bourgogne rosé Made from the Pinot Noir alone or with a little Gamay for a very fruity flavour
Länk
Crémant de Die (RHÃNE)
AOC 1993
Länk
Crémant de Limoux (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1990
Länk
Crémant de Loire (LOIRE)
AOC 1975
Länk
Crémant du Jura (JURA)
AOC 1995
Länk
Crépy (SAVOY)
AOC 1948
Länk
Criots-Bâtard-Montrachet (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Crozes-Hermitage (RHÃNE-NORD)
AOC 1937
Länk
Dolcetto di Diano dâAlba (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Dolcetto di Dogliani (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Dolcetto di Dogliani Superiore o Dogliani (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Dolcetto di Ovada (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOC
Länk
Dolcetto dâAcqui (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOC
Länk
Dolcetto dâAlba (PIEMONTE, ASTI, CUNEO)
DOC
Länk
Dolcetto dâAsti (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI)
DOC
Länk
Dolcetto Langhe Monregalesi (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Ãchezeaux (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Elba (TOSCANA, LIVORNO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Entre-Deux-Mers (torra vita) (BORDEAUX, ENTRE-DEUX-MERS)
AOC 1937
Länk
Entre-Deux-Mers-Haut-Benauge (torra vita) (BORDEAUX, ENTRE-DEUX-MERS)
AOC 1937
Länk
Erbaluce di Caluso o Caluso (PIEMONTE, TORINO, VERCELLI)
DOC
Länk
Erstes Gewächs (RHEINGAU)
Erstes Gewächs är en beteckning på högkvalitativa torra viner från Rheingau som får användas från årgång 1999 genom ett lokalt tillägg till vinlagen. Bland kraven märks att vinet måste komma från vissa klassificerade vingårdar, att skördeuttaget får vara max 50 hl/ha och att vinet måste ha klarat sig genom en sensorisk prövning. Tillåtna druvsorter är Riesling (min 12% alkohol och max 9 g/l restsocker) och Spätburgunder (min 13% alkohol och max 6 g/l restsocker).
Länkhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Tyska_viner
EUROPA - QWPSR (EUROPA)
"Kvalitetsviner" framställda inom specificerade områden (ofta förkortat till QWPSR) är en kvalitetsindikator som används inom Europeiska unionens bestämmelser för vin och den identifierar viner genom skyddade geografiska beteckningar. EU reglerar och definierar status för "kvalitetsviner" enligt produktionsmetod, organisation och geografiskt läge.
Länk
EUROPA - TW (EUROPA)
I Europeiska unionens förordningar är bordsvin (TW) den lägre av två övergripande kvalitetskategorier (det högsta av vilken kvalitet viner framställda i specificerade områden (QWPSR). De flesta EU-länder har en nationell klassificering kallas bordsvin i landets officiella språk. Som exempel kan nämnas 'vin de table' i Frankrike, 'vino da tavola' i Italien, 'vino de mesa' i Spanien, 'vinho de mesa' i Portugal, 'Tafelwein' i Tyskland.
Länk
Fara (PIEMONTE, NOVARA)
DOC
Länk
Faugères (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1982
Länk
Fiefs Vendéens (LOIRE, PAYS NANTAIS)
AOC
Länk
Fitou (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1948
Länk
Fixin (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Flagey-Ãchézeaux (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Fleurie (BEAUJOLAIS)
AOC 1936
Länk
Francs Côtes de Bordeaux (röda) (BORDEAUX, FRANCS CÃTES DE BORDEAUX)
AOC 1937 under the name Côtes de Fronsac, name changed to Fronsac in 1976
Länk
Francs Côtes de Bordeaux (torra vita) (BORDEAUX, FRANCS CÃTES DE BORDEAUX)
AOC 1937 under the name Côtes de Fronsac, name changed to Fronsac in 1976
Länk
FRANKRIKE - AOP (FRANKRIKE)
Appellation d'origine protégée (AOP), den högsta kategorin som ersätter den tidigare AOC.
Länk
FRANKRIKE - IGP (FRANKRIKE)
Indikation Géographique Protégée (IGP) är vin med ett uttalat geografiskt ursprung men gjorde med mindre strikta specifikationer än Appellation Contrôlée viner. IGP ersätter alltmer beteckningen Vin de Pays även om den senare fortfarande är tillåten på etiketter.
Länk./frankrike
FRANKRIKE - Vin de France (FRANKRIKE)
'Vin de France' är en beteckning för bordsvin från Frankrike som har varit i bruk sedan 2010 då det började att ersätta den tidigare Vin de Table kategorierna. Vin de France tillåter att man anger druvsort och årgång på etiketten.
Länk
Freisa di Chieri (PIEMONTE, TORINO)
DOC
Länk
Freisa DâAsti (PIEMONTE, ASTI)
DOC
Länk
Fronsac (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, FRONSAC)
AOC 1937 under the name Côtes de Fronsac, name changed to Fronsac in 1976
Länk
Fronton (SUD-OUEST)
AOC 1975 under the name Côtes du Frontonnais, name changed to Fronton in 2005
Länk
Gabiano (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOC
Länk
Gaillac (SUD-OUEST)
AOC 1970
Länk
Garda (Ir) Doc (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Gattinara (PIEMONTE, VERCELLI)
DOCG
Länk
Gavi o Cortese di Gavi (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOCG
Länk
Gevrey-Chambertin (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Ghemme (PIEMONTE, NOVARA)
DOCG
Länk
Gigondas (RHÃNE)
AOC 1971
Länk
Givry (BOURGOGNE)
AOC 1946
Länk
Grands Ãchezeaux (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Graves (röda) (BORDEAUX, GRAVES)
AOC 1937
Länk
Graves (torra vita) (BORDEAUX, GRAVES)
AOC 1937
Länk
Graves de Vayres (röda) (BORDEAUX, GRAVES)
AOC 1937
Länk
Graves de Vayres (torra vita) (BORDEAUX, GRAVES)
AOC 1937
Länk
Graves Supérieures (söta vita) (BORDEAUX, GRAVES)
AOC 1937
Länk
Grignolino del Monferrato Casalese (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOC
Länk
Grignolino dâAsti (PIEMONTE, ASTI)
DOC
Länk
Griotte-Chambertin (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Haut-Médoc (röda) (BORDEAUX, HAUT-MÃDOC)
AOC 1936
Länk
Haut-Montravel (SUD-OUEST)
AOC 1937
Länk
Hautes-côtes de Beaune (BOURGOGNE, CÃTE DE BEAUNE)
AOC 1937
Länk
Hautes-côtes de Nuits (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1937
Länk
Hermitage (RHÃNE-NORD)
AOC 1937
Länk
Irancy (BOURGOGNE)
AOC under this name in 1999, the designation Bourgogne Irancy previously existed since 1937
Länk
Irouléguy (SUD-OUEST)
AOC 1970
Länk
ITALIEN - DOC (ITALIEN)
Denominazione di Origine Controllata (DOC) är viner med kontrollerat ursprung. Här ställs noggranna krav vad gäller tillåtna druvsorter, maximalt skördeuttag per hektar, alkoholhalt, produktionsmetod med mera. Många DOC gäller endast en typ eller stil av vin, medan andra omfattar flera stilar. I det senare fallet specificeras stilen med ett tillägg om exempelvis druvsort, delområde, lagring eller om vinet är mousserande (spumante) eller inte. Ett DOC måste ha funnits i minst 5 år innan det kan kvalificera sig för uppflyttning till den förnämare kategorin DOCG.
Länk
ITALIEN - DOCG (ITALIEN)
Denominazione di Origine Controllata e Garantita (DOCG) har ungefär samma krav som för DOC, men vissa kriterier, speciellt skördeuttag per hektar, är strängare. För att ett vin från ett visst område ska kunna erhålla denna klassificering krävs det att det betraktas som en av regionens klassiker, samt att det har ett gott rykte. Alla viner med beteckningen DOC och DOCG måste från och med 1990 genomgå kemiska analyser och provas av en panel för att godkännas, men det är sällan något vin blir diskvalificerat. I dag finns det 36 områden där vinerna kan betecknas DOCG och drygt 300 DOC. Ungefär en femtedel av allt vin som produceras i Italien säljs under någon av de båda kvalitetsvinsbeteckningarna.
Länkhttp://vinonyc.files.wordpress.com/2009/10/docg_blog.jpg
ITALIEN - IGT (ITALIEN)
Indicazione Geografica Tipica (IGT) är en beteckning för bordsviner från ett bestämt område. Till skillnad från för VdT är det tillåtet att ange årgång och druvsort. IGT motsvarar till viss del Frankrikes Vin de Pays, och är tänkt för viner framställda med icke-traditionella druvor och metoder. Denna kategori skapades 1992 och används för många viner, oavsett kvalitetsklass, som inte överensstämmer med de lokala kriterierna för kvalitetsbetecknade viner. I nuläget finns det drygt 100 IGT-områden.
Länk
ITALIEN - VdT (ITALIEN)
Vino da Tavola (VdT) är den lägsta bordsvinsklassen. För att klassas som VdT räcker det att vinet uppfyller EU:s grundläggande krav på vin. Varken årgång, druvsort eller ett ursprung mindre än landet får anges. Denna kategori är på stadig tillbakagång.
Länk
Juliénas (BEAUJOLAIS)
AOC 1938
Länk
Jurançon (SUD-OUEST)
AOC 1936
Länk
L'Ãtoile (JURA)
AOC 1937
Länk
La Tâche (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Ladoix (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Lalande-de-Pomerol (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, LALANDE-DE-POMEROL)
AOC 1936
Länk
Langhe (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Les Baux-de-Provence (PROVENCE)
Separate AOC 1995, previously part of Coteaux d'Aix-en-Provence
Länk
Lessona (PIEMONTE, BIELLA, VERCELLI)
DOC
Länk
Limoux (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1981
Länk
Lirac (RHÃNE)
AOC 1947
Länk
Lison Pramaggiore (Ir) (VENETO, VENEZIA, TREVISO)
DOC
Länk
Listrac-Médoc (röda) (BORDEAUX, LISTRAC-MÃDOC)
Separate AOC 1957 under the name Listrac, also part of the area for Haut-Médoc. Change of name to Listrac-Médoc in 1986.
Länk
Loazzolo (PIEMONTE, ASTI)
DOC
Länk
Loupiac (söta vita) (BORDEAUX, ENTRE-DEUX-MERS, LOUPIAC)
AOC 1936
Länk
Lugana (Ir) Doc (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Lussac-Saint-Emilion (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, LUSSAC-SAINT-EMILION)
AOC 1936
Länk
Mâcon (BOURGOGNE, MÃCONNAIS)
AOC 1937
Länk
Mâcon supérieur (BOURGOGNE, MÃCONNAIS)
AOC 1937
Länk
Mâcon-villages (BOURGOGNE, MÃCONNAIS)
AOC 1937
Länk
Madiran (SUD-OUEST)
AOC 1948
Länk
Malvasia di Casorzo dâAsti (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI)
DOC
Länk
Malvasia di Castelnuovo Don Bosco (PIEMONTE, ASTI)
DOC
Länk
Maranges (BOURGOGNE)
AOC 1989
Länk
Marcillac (SUD-OUEST)
AOC 1990
Länk
Margaux (röda) (BORDEAUX, HAUT-MÃDOC, MARGAUX)
Margaux (AOC 1936) omfattar Margaux och de närliggande byarna Arsac, Labarde, Soussans och Cantenac och är den sydligaste av Médoc's kommuner. Margaux gör nästan uteslutande rött vin. 1855 års klassificering innehåller fler av vinerna från Margaux än någon annan kommun och den mest kända vingården Château Margaux är en av bara fyra viner som tilldelats i Premier Cru-status.
Länk
Marsannay (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1987
Länk
Maury (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1972
Länk
Mazis-Chambertin (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Médoc (röda) (BORDEAUX, MÃDOC)
AOC 1936
Länk
Menetou-Salon (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1959
Länk
Mercurey (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Merlara (VENETO, PADOVA, VERONA)
DOC
Länk
Meursault (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Minervois (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1985
Länk
Minervois-La Livinière (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1999
Länk
Monbazillac (SUD-OUEST)
AOC 1936
Länk
Monferrato (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI)
DOC
Länk
Montagne-Saint-Emilion (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, MONTAGNE-SAINT-EMILION)
AOC 1936
Länk
Montagny (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Montecarlo (TOSCANA, LUCCA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Montecucco (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Montepulciano d'Abruzzo (ABRUZZO)
Länkhttp://www.abruzzopropertysales.com/assets/poppy_opt.jpg
Monteregio di Massa Marittima (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Montescudaio (TOSCANA, PISA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Monthelie (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Monti Lessini o Lessini Doc (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Montlouis (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1938
Länk
Montrachet (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Montravel (SUD-OUEST)
AOC 1937
Länk
Morellino di Scansano (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Morey-Saint-Denis (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Morgon (BEAUJOLAIS)
AOC 1936
Länk
Moscadello di Montalcino (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Moulin à vent (BEAUJOLAIS)
AOC 1936
Länk
Moulis-en-Médoc (röda) (BORDEAUX, MOULIS-EN-MÃDOC)
AOC 1938
Länk
Muscadet (LOIRE, PAYS NANTAIS)
AOC 1937
Länk
Muscadet-Coteaux de la Loire (LOIRE, PAYS NANTAIS)
AOC 1936
Länk
Muscadet-Côtes de Grandlieu (LOIRE, PAYS NANTAIS)
AOC 1994
Länk
Muscadet-Sèvre et Maine (LOIRE, PAYS NANTAIS)
AOC 1936, also written Muscadet de Sèvre et Maine
Länk
Muscat de Beaumes-de-Venise (RHÃNE-SUD)
AOC 1945
Länk
Muscat de Lunel (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1943
Länk
Muscat de Mireval (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1959
Länk
Muscat de Rivesaltes (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1972
Länk
Muscat de Saint-Jean de Minervois (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1949
Länk
Nebbiolo dâAlba (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Nuits-Saint-Georges (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1972
Länk
Orcia (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Orléans (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 2006
Länk
Orléans-Cléry (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 2006
Länk
Pacherenc du Vic-Bilh (SUD-OUEST)
AOC 1948
Länk
Pacherenc du Vic-Bilh Sec (SUD-OUEST)
AOC 1948
Länk
Palette (PROVENCE)
AOC 1948
Länk
Parrina (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Patrimonio (CORSICA)
Separate AOC 1984, previously a designation within Corse or Vin du Corse
Länk
Pauillac (röda) (BORDEAUX, HAUT-MÃDOC)
AOC 1936
Länk./images/ChateauMoutonRotschild.jpg
Pécharmant (SUD-OUEST)
AOC 1946
Länk
Pernand-Vergelesses (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Pessac-Léognan (röda) (BORDEAUX, GRAVES, PESSAC-LÃOGNAN)
Separate AOC 1987, previously part of Graves AOC
Länk
Pessac-Léognan (torra vita) (BORDEAUX, GRAVES, PESSAC-LÃOGNAN)
Separate AOC 1987, previously part of Graves AOC
Länk
Petit Chablis (BOURGOGNE, CHÃBLIS)
AOC 1944
Länk
Piave (VENETO, VENEZIA, TREVISO, VERONA)
DOC
Länk
Piemonte (PIEMONTE, ALESSANDRIA, ASTI, CUNEO)
DOC
Länk
Pineau des Charentes (CHARENTE)
AOC 1945
Länk
Pinerolese (PIEMONTE, CUNEO, TORINO)
DOC
Länk
Pomerol (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, POMEROL)
AOC 1936
Länk
Pommard (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Pouilly-Fuissé (BOURGOGNE, MÃCONNAIS)
AOC 1936
Länk
Pouilly-Fumé (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1937, may also be written Blanc Fumé de Pouilly
Länk
Pouilly-Lochè (BOURGOGNE, MÃCONNAIS)
AOC 1940
Länk
Pouilly-sur-Loire (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1937
Länk
Pouilly-Vinzelles (BOURGOGNE, MÃCONNAIS)
AOC 1940
Länk
Prémeaux (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Premières Côtes de Blaye (torra vita) (BORDEAUX, BLAYAIS, BLAYE)
AOC 1936.
Länk
Premières Côtes de Bordeaux (söta vita) (BORDEAUX (OMRà DE))
AOC 1936.
Länk
Puisseguin-Saint-Emilion (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, PUISSEGUIN-SAINT-EMILION)
AOC 1936
Länk
Puligny-Montrachet (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Quarts de Chaume (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1954
Länk
Quincy (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1936
Länk
Recioto di Soave Docg (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Régnié (BEAUJOLAIS)
AOC 1988
Länk
Reuilly (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1937
Länk
Richebourg (BOURGOGNE)
AOC 1936
Länk
Rivesaltes (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1997
Länk
Riviere del Brenta (VENETO, VENEZIA, PADOVA)
DOC
Länk
Roero (PIEMONTE, CUNEO)
DOCG
Länk
Rosé de Loire (LOIRE)
AOC 1974
Länk
Rosé des Riceys (CHAMPAGNE)
AOC 1971
Länk
Rosette (SUD-OUEST)
AOC 1946
Länk
Rosso di Montalcino (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Rosso di Montepulciano (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Roussette de Savoie (SAVOY)
AOC 1973
Länk
Roussette du Bugey (BUGEY)
AOC 2009
Länk
Rubino di Cantavenna (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOC
Länk
Rucheâ Castagnole Monferrato (PIEMONTE, ASTI)
DOC
Länk
Ruchottes-Chambertin (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Rully (BOURGOGNE)
AOC 1939
Länk
Saint-Amour (BEAUJOLAIS)
AOC 1946
Länk
Saint-Aubin (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Saint-Bris (BOURGOGNE)
AOC 2003, as VDQS previously known as Sauvignon de Saint-Bris
Länk
Saint-Chinian (LANGUEDOC-ROUSSILLON)
AOC 1982
Länk
Saint-Emilion (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, SAINT-EMILION)
AOC 1936
Länk
Saint-Emilion Grand Cru (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, SAINT-EMILION)
AOC 1936
Länk
Saint-Estèphe (röda) (BORDEAUX, SAINT-ESTÃPHE)
AOC 1936
Länk
Saint-Georges-Saint-Emilion (röda) (BORDEAUX, LIBOURNAIS, SAINT-GEORGES-SAINT-EMILION)
AOC 1936
Länk
Saint-Joseph (RHÃNE-NORD)
Saint-Joseph (AOC 1956) är ett fransk vindistrikt i norra Rhône-regionen i Frankrike. Ãven om beteckningen täcker den största delen av odlingen, är den näst störst efter Crozes-Hermitage, som den delar mycket stil och prestige med. Saint-Joseph producerar främst röda viner baserad pÃ¥ Syrah druvor, kan det finnas en liten mängd vita druvor i blandningen. Omkring 10 procent av vinet är vitt vin, baserad pÃ¥ Marsanne och / eller Roussanne.
Länk
Saint-Julien (röda) (BORDEAUX, SAINT-JULIEN)
AOC 1936
Länk
Saint-Nicolas-de-Bourgueil (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1937
Länk
Saint-Péray (RHÃNE)
AOC 1936
Länk
Saint-Pourçain (LOIRE)
AOC 2009
Länk
Saint-Romain (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Saint-Véran (BOURGOGNE, MÃCONNAIS)
AOC 1971
Länk
Sainte-Croix-du-Mont (söta vita) (BORDEAUX, ENTRE-DEUX-MERS, SAINTE-CROIX-DU-MONT)
AOC 1936
Länk
Sainte-Foy-Bordeaux (röda) (BORDEAUX, ENTRE-DEUX-MERS, SAINTE-FOY-BORDEAUX)
AOC 1936
Länk
Sainte-Foy-Bordeaux (söta vita) (BORDEAUX, ENTRE-DEUX-MERS, SAINTE-FOY-BORDEAUX)
AOC 1936
Länk
San Gimignano (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
San Martino della Battaglia (Ir) Doc (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Sancerre (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 1936
Länk
Santenay (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Santâantimo (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Saumur (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1936
Länk
Saumur mousseux (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1976
Länk
Saumur-Champigny (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1936
Länk
Saussignac (SUD-OUEST)
AOC 1982
Länk
Sauternes (söta vita) (BORDEAUX, SAUTERNES)
AOC 1936
Länk
Savennières (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1952
Länk
Savennières-Coulée-de-Serrant (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1952
Länk
Savennières-Roche-aux-Moines (LOIRE, ANJOU-SAUMUR)
AOC 1952
Länk
Savigny-lès-Beaune (BOURGOGNE)
AOC 1970
Länk
Seyssel (SAVOY)
AOC 1942
Länk
Sizzano (PIEMONTE, NOVARA)
DOC
Länk
Soave Doc (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Soave Superiore Docg (VENETO, VERONA)
DOCG
Länk
Sovana (TOSCANA, GROSSETO)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
SPANIEN - DO (SPANIEN)
Denominación de Origien, Den näst högsta klassen.
Länk
SPANIEN - DO Vinos de Pago (SPANIEN)
Denominación de Origien de Pago. Enskilda vingårdar med egen DO status.
Länk
SPANIEN - DOCa (SPANIEN)
Denominación de Origien Calificada. Den högsta klassen.
Länk
SPANIEN - VC (SPANIEN)
I övrigt finns det tre lägre klasser: Vino da Mesa (VdM), som motsvarar EU:s bordsvin, alltså den lägsta klassen, Vino Comarcal (VC), som är nästa klass med visst krav på regionalitet, och slutligen Vino de la Tierra (VdlT) som kräver att vinet ska komma från en speciell region, vara framställda enligt fastställda regler och på druvor som är typiska för distriktet.
Länkhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_viner
SPANIEN - VCIG (SPANIEN)
Vino de Calidad con Indicación Geográfica är en ny kvalitetsklass som utvecklades 2003 för att öppna upp för användandet av nya tekniker och druvor som av tradition inte odlats på ett område, men som ändå är lämpade för det områdets förutsättningar.
Länk
SPANIEN - VdlT (SPANIEN)
I övrigt finns det tre lägre klasser: Vino da Mesa (VdM), som motsvarar EU:s bordsvin, alltså den lägsta klassen, Vino Comarcal (VC), som är nästa klass med visst krav på regionalitet, och slutligen Vino de la Tierra (VdlT) som kräver att vinet ska komma från en speciell region, vara framställda enligt fastställda regler och på druvor som är typiska för distriktet.
Länk
SPANIEN - VdM (SPANIEN)
I övrigt finns det tre lägre klasser: Vino da Mesa (VdM), som motsvarar EU:s bordsvin, alltså den lägsta klassen, Vino Commercial (VC), som är nästa klass med visst krav på regionalitet, och slutligen Vino de la Tierra (VdlT) som kräver att vinet ska komma från en speciell region, vara framställda enligt fastställda regler och på druvor som är typiska för distriktet.
Länkhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_viner
Strevi (PIEMONTE, ALESSANDRIA)
DOC
Länk
Tavel (RHÃNE-SUD)
Tavel (AOC 1936) är Frankrikes enda appellation som endast omfattar rosèviner.
Länk
Touraine (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1939 under the name Coteaux de Touraine, changed to Touraine in 1953
Länk
Touraine Noble Joué (LOIRE, TOURAINE)
AOC 2001
Länk
Touraine-Amboise (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1939
Länk
Touraine-Azay-le-Rideau (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1939
Länk
Touraine-Mesland (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1939
Länk
TYSKLAND - Landwein (TYSKLAND)
Landwein, motsvarar det franska Vin de pays och kan sägas vara ett bättre bordsvin.
Länkhttp://www.germanwineestates.com/113d044e0.jpg
TYSKLAND - QbA (TYSKLAND)
Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete, förkortas QbA, och är ett kvalitetsvin från en av de tretton regionerna. Chaptalisering är tillåten. Om enbart beteckningen Qualitätswein och inget prädikat förekommer på en vinetikett rör det sig om ett QbA-vin.
Länkhttp://www.germanwineestates.com/113d044e0.jpg
TYSKLAND - QmP (TYSKLAND)
Qualitätswein mit Prädikat, den högsta klassen. Detta vin måste ha sitt ursprung i en av de tretton kvalitetsvinregionerna. Till skillnad mot QbA får socker inte tillsättas före jäsning för att höja alkoholhalten, s.k. chaptalisering. Vinet måste dessutom ha ett särskilt tillägg, så kallat prädikat, på etiketten. De olika prädikaten är minimigränser för druvornas mognad, som varierar beroende på distrikt och druvsort. Prädikaten är:
Länkhttp://www.germanwineestates.com/113d044e0.jpg
TYSKLAND - Selection (TYSKLAND)
Selection innebär att vinet är av toppkvalitet med minst 12,2 alkohol, ett skördeuttag på högst 60 hl/ha och uppfyller kraven för tilläggsbeteckningen trocken. Selection-vinerna får vidare säljas först ett år efter skörd, måste vara skördade för hand och på druvor från speciellt godkända växtlägen som producenten ansöker om att få godkända. På så sätt skall det säkerställas att vinerna har terroirkaraktär. Ett Selection-vin kan sägas vara en högklassig Spätlese trocken eller Auslese trocken.
Länkhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Tyska_viner
TYSKLAND - Classic (TYSKLAND)
För Classic gäller att restsockerhalten får högst vara dubbelt så hög som syrahalten. Endast vissa, bättre druvsorter är tillåtna. Ett Classic-vin kan sägas vara en QbA trocken med lite högre krav på alkoholhalt och ett begränsat urval av druvsorter.
Länkhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Tyska_viner
TYSKLAND - Tafelwein (TYSKLAND)
Tafelwein, motsvarar bordsvin. Om beteckningen Deutscher Tafelwein används måste vinet vara gjort uteslutande av druvor odlade i Tyskland.
Länkhttp://www.germanwineestates.com/113d044e0.jpg
Vacqueyras (RHÃNE-SUD)
AOC 1990
Länk
Val di Cornia (TOSCANA, LIVORNO, PISA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Val dâArbia (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Valdadige (Ir) (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Valdadige Terra dei Forti (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Valdichiana (TOSCANA, AREZZO, SIENA)
DOCG
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Valdinievole (TOSCANA, PISTOIA)
DOCG
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Valençay (LOIRE, CENTRE-LOIRE)
AOC 2004
Länk
Valpolicella (VENETO, VERONA)
DOC
Länk
Valsusa (PIEMONTE, TORINO)
DOC
Länk
Verduno Pelaverga (PIEMONTE, CUNEO)
DOC
Länk
Vernaccia di San Gimignano (TOSCANA, SIENA)
DOCG
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Vin de Savoie (SAVOY)
AOC 1973
Länk
Vin Santo (TOSCANA)
Vin Santo görs av torkade trebbiano- och malvasiadruvor och lagras minst tre år på små fat. Vinet får en tydligt oxiderad ton under lagringen och kan vara allt från torrt till sött.
Länk
Vin Santo Chianti Classico (TOSCANA, FIRENZE, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Vin Santo del Chianti (TOSCANA, AREZZO, SIENA, FIRENZE, PISTOIA, PISA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Vin Santo di Montepulciano (TOSCANA, SIENA)
DOC
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Vino Nobile de Montepulciano (TOSCANA)
De röda vinerna från Vino Nobile de Montepulciano görs av sangiovese-klonen prugnolo. Minst 70 procent prugnolo ska ingå i vinet, men det får även vara helt gjort av druvan. Smakmässigt är de någonstans mellan vinerna från Chianti och Brunello di Montalcino. Namnet skapar ibland en viss förvirring - i det här fallet är det orten som heter Montepulciano, namnet betyder "det nobla vinet från Montepulciano". Vinet ska inte blandas ihop med montepulciano d'abruzzo - ett vin gjort på druvan montepulciano från området Abruzzerna på Italiens ostkust.
Länk
Vino Nobile di Montepulciano (TOSCANA, SIENA)
DOCG
Länkhttp://www.ismea.it/flex/cm/pages/ServeAttachment.php/L/IT/D/D.00400a3100c3643f5984/P/BLOB:ID=2945
Vinsobres (RHÃNE-SUD)
Separate AOC 2006, previously a part of Côtes du Rhône Villages
Länk
Viré-Clessé (BOURGOGNE)
AOC 1999, previously the two designations Mâcon-Clessé and Mâcon-Viré existed within Mâcon AOC since 1937
Länk
Volnay (BOURGOGNE)
AOC 1937
Länk
Vosne-Romanée (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Vougeot (BOURGOGNE, CÃTE DE NUITS)
AOC 1936
Länk
Vouvray (LOIRE, TOURAINE)
AOC 1936. Vouvray är känt för sina mousserande viner av chenin blanc, tillverkade enligt den traditionella metoden. Vinerna kan antingen vara pétillant, pärlande, eller mousseux, mousserande. Beteckningarna är kopplade till vilket tryck koldioxiden ger i buteljen. I Vouvray produceras även mycket långlivade, friska, torra till söta viner av chenin blanc. Liknande viner görs även i Montlouis.
Länk